Till havs...
Semesterkilon
Såsigheter
Allt är Olles fel
När kommer den?
Jag undrar
Noll bollkoll
Bara att acceptera
Gluteus Minimus
Jag har funderat lite på det där, det finns infall och utfall och så framfall, men inget bakfall. Så vad skulle ett bakfall kunna vara? Det enda jag kommer på är hemorojder så där lämnar jag den diskussionen.
I min rumpmuskelträning ingår att tänka på dem när jag är ute och går. Det är ungefär så fånigt som det låter, men jag tror faktiskt att det funkar. Målet är att hjärnan ska lära sig att tänka på dem automatiskt så att jag slipper bry mig. Så när jag vaknade i morse och såg hur solen sken utanför mina smutsiga vinterfönster kände jag att det var dags. Efter att ha tryckt i mig en vinnarfrukost, fått en äcklig tennisboll förevisad för mig av Trixa ett antal gånger, och svidat om till mina allra fulaste mjukisbyxor, marscherade jag ut.
"Spänn höger, spänn vänster, spänn höger...."
Men så, ute på den uppländska slätten hände något. Vårkänslorna fick frispel och där, mitt på en öde cykelväg, kunde kajor och annat patrask beskåda en sällsamt salig småländska dansa och hoppa hopprep med sin hunds koppel, med en liten vit best racerspringandes i vida cirklar runt benen. Total glädje.
Efteråt tyckte Trixa att det hela var lite väl ansträngande (till skillnad från sin matte som är fit som få) och tog sig därför en ölpaus på alkisbänken (bildbevis nedan).
När promenaden började gå mot sitt slut, och rumpmusklerna för längesen hade glömts bort började jag tänka på saker som imponerar och förvånar mig inom musiken. Som att Håkan Hellströms röst fortfarande kan spricka så där tonårsaktigt. Eller att jag kan bli så glad av att lyssna på Bon Jovi-låtar från tiden då de trodde att de var cowboys. Eller att jag ens vågar erkänna min svaghet för Gary Moore...
Den ytterst dansvänliga vägen på Gränbyslätten
Hund och ägare som blott skuggor av sina verkliga jag. Så platonsk.
Shitty Mcfart tar sig en öl i vårsolen
Schneesturm und drang
Det är väl märkligt hur man helt plötsligt kan välsignas med superhörsel, tinnitus och annan sporadisk dövhet till trots. Som häromnatten, jag ville inget hellre än att få somna in fort och sova tungt, men då bestämmer sig mina öron att ställa in sig på batman-mode. Alla husets ljud blir med ens smärtsamt tydliga – hissen som åker upp och ner, dörrar som slår och så grannarna som spelar Love songs på högsta volym. Nothing Compares 2 U med Sinead O’Connor…. Jag minns första gången jag såg musikvideon. Det var på den tiden då MTV fortfarande var en musikkanal och alla hus med lite självaktning bär en stor, vit, konkav skiva som statusaccessoar. Jag var runt åtta år och var i Dundret på skidresa tillsammans med mina föräldrar och vänner till familjen. Jag minns så väl tv:n i foajén och hur fascinerad jag var över att den där sångerskan hade rakat av sig allt sitt hår. Fick man verkligen göra så? Jag minns också hur jag och min jämnåriga kompis Karro fick en ofrivillig snabblektion i manlig anatomi. Efter att ha badat i hotellets iskalla pool ville vi värma oss lite i bastun. Lyckligt ovetandes om vad ”gemensam bastu” egentligen innebar, öppnade vi dörren, bara för att se vår skidlärare och hans manliga behag. En mer världsvan kvinna hade kanske låtit ett ”nämen” eller, om hon var svältfödd, ett ”åhå” undslippa sina läppar vid åsynen av denna unge, fagre man, men de två småflickorna uppgav ett mer distinkt och talande ”aaaaahh!”, som följdes av dörrens bestämda ”slam” innan hysteriskt fnitter utbröt.
För visst är det är märkligt hur ens uppfattning om saker och ting förändras? Något som då var skrämmande och märkligt, är i dag ett uppskattat inslag i tillvaron. Som när jag var liten. Då sov jag med sängen full av gosedjur, som sedan byttes ut mot kuddar för att så småningom, förhoppningsvis inom en tillräckligt snar framtid, förvandlas till en livs levande människa. Och jag säger förhoppningsvis för när man väl ligger där, med Sinead O’Connor skrikandes i örat, är det svårt att få en kudde att gå en trappa upp, knacka på hos grannen och att leverera budskapet ”Om ni inte sänker er musik så…”.
Direkt från gungstolen
Funderar på: Varför friluftsande skolbarn i grupp alltid omges av en svag doft av äpple och oparfymerade våtservetter. Kanske även ett stänk av ännu inte fullt utvecklad svett?
Förvirrad av: Privatliv i allmänhet, då inte bara mitt.
Irriterad över: Att behöva åka buss till jobbet varje dag, inte så mycket för själv resans skull som för alla dofter som sticker i näsan. Killen som verkar ha stått i en högtryckstvätt fylld med hårvax och rakvatten. Tonårstjejen som inte har lärt sig att eau de toilette inte är vatten, namnet till trots, utan väldigt, väldigt stark parfym. Periodaren som röker på tok för mycket och så till sist kärringen som, snälla rara söta! borde gå till tandläkaren och få den där muninfektionen åtgärdad.
Befinner sig i: En helkass ekonomisk situation, men det är ju inget nytt...
Alla brev jag får är räkningar
I dag skulle jag gärna ha en brevvän igen, eller bara någon som skrev något och skickade det med posten. De enda ljusglimtarna mitt postfack får uppleva nu är när jag får min månatliga National Geographic. Annars är det bara räkningar och reklam, reklam och räkningar...
Var hittar man en brevvän i dag?
I väntan på något bättre
Att vara 26 år och singel är inte okej. I alla fall om man frågar min mamma. Själv var hon mor till två barn och gift vid samma ålder. Fast jobb, bil och så småningom hus, hund och get.
Häromdagen hotade hon med att lägga ut min bild på nätet för att hitta mig en blivande man. Men en bild finns redan ute, dock inte med syftet att locka män. Den fungerar snarare tvärtom - bakfull och rufsig i håret med en uppsyn som mest kan liknas vid den hos en lycklig blekfet nakenhamster. Föga charmig med andra ord. Min mamma skrattade en hel dag efter att ha sett den. Vem kan klandra henne? Den är för jävlig.
Hemma i samhället har bebisarna börjat trilla in. Storkarna måste ha blivit tokiga. Här uppe i studentstaden är det ingen som har barn och att vara singel är snarare regel än undantag. Alla drar omkring likt de läskiga molnen av kajor som sveper över hustaken. Tillsynes obeslutsamt och förvirrat. Hur kan det komma sig? Rör det sig om kassa ekonomiska förhållanden, vägran/rädsla för att växa upp eller karriärsklättrande utan utrymme för familj? Eller är akademikerna för mycket av teoretiker för att kunna reda ut det rent praktiska? Vem vet.
Allt jag med säkerhet kan säga är att utekvällar är meningslösa, nittonårigt lammkött vart man än vänder blicken. Vad ska man med sådana till? Går man till ställen för äldre möts man i stället av desperata blickar och dans á la Björne. Det finns väl ingen som tänder på en man som står med lätt böjda ben och rör armarna längs sidorna, fram och tillbaka, samtidigt som ponduskulan rullar från sida till sida? Så var finns mellantinget? Vart kan man gå om man kallas för tant av femtonåringarna, känner sig färdig med studenthybrisen, men ännu inte är redo för att sitta med rödvinständer och dra socialt accepterade fräckisar?
Jag är ledsen mamma, men jag vet inte. Så tills den dagen kommer, då något bättre alternativ dyker upp, kommer den här donnan fortsätta att häva öl, dansa sig svettig på lammköttsgolven och bara ha en tandborste i badrumsskåpet.
Honungsglaserad kyckling med varm sallad
Som du kommer att märka har jag mina absoluta favoriter när det gäller matlagning. Lättcréme fraiche är en och olivolja med citronsmak en annan. Den senare lyfter vilken vanlig basicsallad som helst och är suverän när man steker lax eller annan fisk. Här har jag gjort en riktigt billig maträtt som är klockren när kassan börjar sina. Salladen går att blanda upp med pasta, potatis eller quinoa om man vill ha lite kolhydrater. Vill man ha lite extra lyx eller tycker att maten känns torr kan man snabbt slänga ihop en kall sås genom att röra ihop lättcréme fraiche med salt och peppar. Eller varför inte en gucamole? Personligen tycker jag dock att sås faktiskt är överflödigt, trots att jag är såsfanatiker, men salladen gör ett riktigt bra jobb på egen hand.
Honungsglaserad kyckling
- kycklingfiléer
- honung
- chilipeppar
- salt och peppar
Gör så här: Krydda kycklingfilén med salt, peppar och lite chili, dela i halvor för kortare stektid. Bred på honung och stek.
Varm sallad
- rödbetor
- broccoli
- haricot verts
- citronolivolja
- vitvinsvinäger
- (färsk basilika)
- salt och peppar
Gör så här: Skala rödbetirna och dela i mindre delar. Koka i vatten med salt. Släng i broccoli och haricot verts när rödbetorna börjar bli tuggvänliga (tar ca 15 minuter, beroende på hur stora rödbetsbitarna är och om du använder färsk broccoli som tar längre tid att koka). Häll av vattnet och slå upp i en skål. Slå på citronolivolja, vitvinsvinäger och krydda med salt och peppar. (Klipp ev. färsk basilika över.)
Smaklig spis!
Medelhavskyckling
Medelhavskyckling med potatishalvor i ugn samt såser och röror:
Okej, här är ett av mina favoritbjudrecept när jag känner att jag har lite mer pengar på fickan.
Som du snart kommer att upptäcka har jag en liten sås- och tillbehörsorgie i slutet. Själv är jag en riktig sucker för såser. Det ska gärna finnas flera som man kan kombinera, kalla och varma i en salig blandning. Det tycker jag för övrigt gäller mat i allmänhet - varmt ska kombineras med kallt, mjukt med hårt eller krispigt, mastigt och gräddigt med fräscht. Någon form av sallad är ett måste.
Och glöm inte att maten ska smaka i hela munnen!
Medelhavskyckling:
- kycklingfiléer
- feta ost
- svarta oliver
- (soltorkade tomater om pengar finns)
- salt, peppar
- chili eller cayennepeppar
- basilika, oregano
Hacka oliverna och de soltorkade tomaterna. Rör ihop med feta osten och krydda. Salta och peppra kycklingen.. Krydda med chili eller cayenne om du vill ha den lite mer spicy. Snitta kycklingen på längden och tryck i så mycket av röran du kan. Ställ in i ugnen på 200 grader i minst 40 min.
Tillbehör:
- potatis
- grovt salt
- timjan
- olivolja
Dela potatisen på längden och lägg på en plåt. Pensla på olja. Strö över timjan och salt. Sätt in i ugnen (200 grader) strax efter kycklingen (tiden beror givetvis på storleken på potatisen, men räkna uppskattningvis med minst en halvtimme). Om du kör både kycklingen och potatisen i ugnen samtidigt, glöm inte att byta plats på dem så att båda får färg.
Basic kall sås:
- lättcréme fraiche
- salt, peppar och paprikapulver
- (ev ajvar relish)
Ljummen tomatsås:
- krossade tomater
- vitlök
- (ev lök)
- olivolja
- tomatpuré (och/eller ketchup)
- grönsaksbuljong
- chili
- socker
- kanel
- basilika, oregano och timjan ( eller det som känns bra)
Guacamole:
- avocado
- lättcréme fraiche
- (vitlök)
- pressad citron
- salt, peppar
Snabbtapenade:
- gröna och svarta oliver, urkärnade (billiga varianter funkar utmärkt)
- (vitlök)
- olivolja
- peppar
Smaklig spis!
